Monthly Archives: juni 2017

Gullah. 29 juni

Gullah är slavättlingar som bor längs med South Carolinas och Georgias kust. De har behållit en stark egen kultur och gemenskap till del baserad på de afrikanska rötterna. 

Nära Savannah finns ett av deras samhälle – Pin Point – med ett litet museum/kulturellt centrum. I dagsläget har det 150 invånare, och Clarence Thomas föddes där 1948. Det kändes speciellt att se det. På samma sätt som med Jimmy Carter och Plains. En känsla att i USA kan faktiskt allt hända. En farmpojke kan bli president. En svart Gullah pojke kan bli domare i HD. 

Sedan åt vi BBQ i Sandfly. En liten håla/korsning med underbar mat, inkl fried okra 


Och en liten liten kyrka

Lämna en kommentar

Filed under Uncategorized

Kväll på ondskans och godhetens veranda. Savannah 26-28 juni

Savannah är trevligt. Det går ganska snabbt att vara en aktiv turist här, men det är skönt att hänga runt i parker och på kafeer. Dessutom gåvänligt, vilket är ganska skönt när man öter southern food och kör bil mest annars.  Samt trevligt väder. Ca 28 grader och inte för mycket regn. 

En bidragande orsak till stadens coolhet är parkerna och det faktun att man får ta med sig drinkar (med och utan alkohol) från restaurangerna. Åtminstone norr om Jones street. Där turisterna håller till. I de mindre bemedlade kvarteren får man det inte. Vilket inte gör så mycket, eftersom delar av lokalinnevånarna sitter på gatan och dricker ur en brun påse istället. Fast inte så många. 

En annan bidragande orsak är SCAD, Savannah College of Art and Design. Förutom att de han skapat en kritisk massa av kreativa människor, har de också renoverat ett antal hus, samt skapat ett museum med intressanta utställningar. 

Förutom den kända boken/filmen/tv-spelet (skoja bara där) så spelades också de scener där forrest gump sitter på en bänk och pratar också in här. I en av de små parkerna, där det inte går några buss, men so what. 

Lämna en kommentar

Filed under Uncategorized

Ett päron till morsa. Några betraktelser från bilfönstret 

Även om man efter ett tag tröttnar på estetiken i övergivna bensinmackar och förfallna hus med en gungstol på verandan är det intressant att bilturista i sydstaterna. 

I varje fall på småvägarna – och de är många. För att vara ett så bilberoende land är infrastrukturen synnerligen dålig. Motorvägssystemet påminner om svenska järnvägar; det går bara mellan vissa större städer och är dåligt underhållet. 

Det är bara i och runt städer som det finns flerfiliga highways och där kryllar det av dem. Eftersom vi har blivit gps beroende är vi i händerna på vår gps och ska man längre än två kvarter blir det via en highway. 

Men det kanske är ett uttryck för hur amerikaner använder bilen; för lokala transporter. Om man mot all förmodan reser långväga så tar man flyget. De enda som ser den amerikanska landsbygden är turister och politiker ute på valkampanjer. 

När man är ute och kör så ser man inga människor. Så gott som inga. Jag tror vi har sett dubbelt så många kyrkor som människor (utöver andra bilförare) under våra resor. Och då går vägarna ändå genom småstäder. Men där ser man heller inga människor på gatorna. (I ärlighetens namn har vi dock mest rest under helgerna). 

Det som slagit mig mest är avfolkningen av landsbygden och fattigdomen där. Den tar sig olika uttryck. I södra Alabama var det en tydlig svart fattigdom med fallfärdiga hus och bilvrak på uppfarterna (där såg vi förresten människor, sittandes på plaststolar och soffor drickandes vad jag antar var öl). 

I östra Alabama och Georgia var det mer en vit avfolkningsbygd vi körde igenom. En tomhet. Ofta ganska fina hus i olika stadier av övergivenhet; till-salu skylt, oklippt gräsmatta, trasiga tak eller plywood för fönstren. Även i mer turistiga antebellumstäder som Eufaula var kanske vart fjärde hus till salu. 

Och enstaka sydstatsflaggor. 

Lämna en kommentar

Filed under Uncategorized

25 juni. Payday. Och Montgomery to Savannah 

Spenderade natten på vad jag uppfattade var ett medelmotell med goda rekommendationer. Och det var väl ok. Men deprimerande. Slitet, nedgånget och dålig kvalitet. Men rent. 


Och frukost ingick. 

Valde vägen till Savannah via Eufaula. Känd via trip advisors forum som den enda intressanta staden i östra Alabama pga många antebellum hem. Känd enligt Wikipedia för att efter Brown vs Board if education – när segregerade skolor förbjöds dröjde det till 1990 innan man vågade/ville ha en integrerad Prom bal på skolan. 

Och det var intressant. Tydligt att det var en välmående liten stad. Konservativ. 


Många gamla vackra hus. Mångs av dem husen var också övergivna och/eller till salu. En någorlunda levande stadskärna, men ändå på dekis. 

Sedan åkte vi till Little Canyon, Georgias canyon. 


Dagens höjdpunkt var ändå när vi körde förbi Plain, Jimmy Carters hemort. Det var så liten att vi skulle ha passerat det på 1 minut om vi inte tagit en sväng förbi hans gamla skola. Två gatukorsningar och några tvåvåningshus. 

Letade efter matställe. Letade och letade. Men allt var stängt pga söndag. Tills vi hittade en mexikansk restaurang i Americus. 


Sedan var det bara 3,5 timmar bilkörning till Savannah. När vi gick in i huset kändes det som att gå in i ett museum

Lämna en kommentar

Filed under Uncategorized

24 juni. En inställd konsert är ingen konsert

Planen var att vi skulle se Marie laveus grav och därefter gå på zydecofestival. 

Det började bra. Eller halvbra. Man var tvungen att ta en guidad tur för 20 dollar. Men den var bra. Inte bara för att man fick se gravar utan också för att man fick en inblick i new Orleans kreolhistoria


Maries grav


Nicolas cages grav. Kommande. 

Mitt under turen började det regna. Och inte ett svenskt midsommaren. Inte ett tropiskt midsommaren heller. Utan regnet från helvetet. Och det fortsatte att regna. Och regna. Vi gick in i turistcentret och väntade. Det fortsatte att regna. Vi köpte ett paraply och gick till festivalen. Paraplyet hjälpte inte så mycket eftersom vi redan var henomblöta. Men det gjorde inte så mycket eftersom det var varmt. Men sedan blåste det kallt. Och musiken kom aldrig igång

Då lackade jag ur och bestämde oss för att påbörja färden till Savannah redan nu. Det är för långt för att göra på en dag, och eftersom vi måste lämna Savannah på fredag så vore det trevligt med en till dag där. 

Så det blev en till natt i Montgomery. På ett anonymt motell. Middagen bestod av chips till Twin peaks

Lämna en kommentar

Filed under Uncategorized

See you later alligator

Besökte nationalpark. Det mesta var stängt pga regn, men en kort promenad var öppen och där såg vi en alligator på cirka 20 meters avstånd



Och en jävla massa mygg och spindlar. 

Därefter bilsafari. Till Grand Isle. Längst längst ut i Louisianas arkipelago. 

Arkipelagen är tämligen nyskapad. Louisiana förlorar en fotbollsplan land var 40 minut. 


Allt rött på kartan var tidigare land

Lämna en kommentar

Filed under Uncategorized

22 juni. En veckas semester. 

Och det känns som en månad. Mycket händelserik och omväxlande. 

I dag skulpturparken vid stadens konstmuseum. Fantastiska skulpturer


Sedan bimturistade vi i New Orleans. Lättare att köra bil runt än att parkera och gå runt i värmen. 

På kvällen uppträdande på Ogden Museum od southetn art. Med pop up bar 

Lämna en kommentar

Filed under Uncategorized