Monthly Archives: december 2014

Här är mitt 2014

Facebooks årssummering dyker upp allt som oftast i mitt flöde och tigger om att bli publicerad. Det blir den inte. Inte för att den är helt felaktig, men för att den är ganska ointressant. Det är trots allt bara de bilder som har fått flest likes och kommentarer.

Det Facebook lyckades bäst med var nog omslagsbilden; ett foto av ett glas Margarita. Som jag drack på min femtioårsdag, på en lodge i Sequioa.

Jag vet inte om det är det största som har hänt mig under 2014, men det är en ganska definierande händelse. Vid 50 är man nog vuxen. Jag har visserligen en son som går i högstadiet, en bostadsrätt och ett lantställe, rynkor och grånande hår. Jag har separerar och begravt en förälder (inte i år alltså), men har väl inte riktigt tyckt att jag är medelålders. Men vid 50 är man nog det.

Eftersom alla ens vänner åldras med en, så reflekterar man inte över att man åldras. Förrän man fyller 50. Innan jag fyllde femtio, tänkte jag ofta ”Snart fyller jag 50”. Sedan tänkte jag. ”Jaha”. Nu tänker jag ibland ”Nu är jag 50”. Och så tänker jag ”Jaha. Undrar vad jag ska laga till middag ikväll”.

Men jag reflekterar mycket mer över döden. Flera kvällar i veckan, innan jag somnar, tänker jag på att jag ska dö, och att den dagen närmar sig. Inte med rädsla, men som ett konstaterande. Jag inser att min tid faktisk är utmätt. Den är inte oändlig. Mest är jag tacksam över att jag har fått leva så länge. Min far dog i leukemi när han var 45. Jag har alltså levt fem år längre än vad min far gjorde. Och de sista fem åren har varit fantastiska, och jag är glad över att jag har fått dem. För mig är varje dag över 45 en bonusdag.

Bortsett från dessa återkommande tankar på döden (eller kanske snarare oaktat dessa tankar) så har 2014 varit ett bra år. Det kan vara så att hemligheten bakom ett lyckligt liv är att sänka sina förväntningar. Det funkar i varje fall. Från att tidigare har varit besviken över att allt som rätteligen borde tillkomma mig inte gjorde det, är jag nu tacksam över det jag har. Jag har äntligen insett att jag har det bättre än 95% (eller kanske 99%) av jordens befolkning, och det är inte min förtjänst, utan de lyckliga omständigheterna som låt mig födas där jag föddes. Vad spelar det då för roll att jag fick 1000 kronor mindre löneförhöjning än vad jag tyckte jag gjort mig förtjänt av.

Även om jag blev sur när det inträffade.

What else. Det har varit det roligaste arbetsåret sedan 2009, då Sverige var ordförande i EU. Mycket att göra, och det har på det stora hela gått bra Enda nackdelen är att jag inte har haft tid/inte har prioriterat att träna. Detta i kombination att jag hetsäter när jag är stressad – och jag har varit stressad många gånger (positiv stress är också stress) – samt att jag inte har kunnat springa pga nyupptäckt hälsporre har gjort att jag har gått upp i volym och vikt.

Jag var en månad i Kalifornien och älskade varje minut av det. I normalfallet börjar man längta hem när det är cirka 1-2 dagar kvar. Det gjorde jag inte. Jag ville stanna kvar där. Det kunde jag inte göra, och jag kan inte flytta dit, så jag gjorde det som var second best och började titta på lägenheter runt Medelhavet. Kom faktiskt så långt att det gick från drömmar till planering till reality check, så jag var nere 11 dagar över jul. Jag har fortfarande inte bestämt mig hur jag ska göra.

Mer? Jag har gått på Dixie Chicks och Miley Cyrus-konsert. Jag har äntligen skaffat markiser. Jag har fjällvandrat för första gången i mitt liv.

Hur har det gått med de nyårsmålsättningar jag avgav? Hyfsat. Jag har två hattar, som jag dock bär ganska sällan, eftersom jag har börjat sätta upp håret, och då är hatarna för små. Men annars har jag på mig dem. Jag har nästan bara på mig klänningar. Jag köper lika mycket hudkrämer, men mindre spagetti, och jag äter betydligt mer vegetariskt, även om jag är långt ifrån att vara semi- eller kvartsvegetarian. Kanske deciveg. Mer än centiveg i varje fall.

Och jag var nykter hela januari. Det var så skönt att jag fortsatte en bit in i februari. Men inte fullt så skönt att jag fortsatte ännu längre.

Sammantaget. It was a very good year.

Annonser

Lämna en kommentar

Filed under Uncategorized

Eftertankens kranka blekhet

Hur går det nu med mina lägenhetsköparplaner.

Well, you know, å ena sidan, å andra sidan.

För det första så blir det dyrare än jag trodde. Jag tänkte innan jag åkte, max 100 k euro, och helst runt 80. Jag tänkte att jag kan bo varsomhelst som är safe och hyfsat centralt.Men så kommer man hit och upptäcker att det som är mer centralt bara är lite dyrare.

Men då ligger det å andra sidan i hordistriktet.

En sak jag inte var beredd på var att det är så oerhört stor skillnad mellan lägenheter i Spanien. I Stockholm finns det inga orenoverade lägenheter. Inte med spanska mått. Dessutom så är mörka lägenheter ändå beboeliga. Här är mörka lägenheter som att bo i en krypta. Det är inte mörkt, det är klaustrofobiskt.

Så, det jag har är en orenoverad lägenhet som skulle kunna bli helt fantastisk för 75k. Ljus och med lång balkong, vid ett torg bredvid en katolsk skola. Men den ligger i horkvarteren. Jag har också en ok nyrenoverad lägenhet med liten balkong för corka 80k. I horkvarteren. Samt en lägenhet jag bara sett på bild, precis vid botaniska trädgården.

Och min vindsvåning i la seu. Bakom katedralen. Trappor sista våningen, annars hiss. Med en lagom stor terrass, och fönster i tre väderstreck. 145k. Plus avgifter på cirka 15%.

Jag gillar Valencia, och jag har sluppit alla förkylningar som facebook är fullt av. Men det som slog mig i dag, när jag gick längs med stranden är attvdet inte finns någon jävla natur här. Jag har gått längs med stranden fyra dagar, och längsmed flodbädden en dag. That’s it.

Lämna en kommentar

Filed under Uncategorized

Another day, another flat

Eller fem. Typ.

Första i El botanico, nära stationen. Två trappor utan hiss. Trevlig. Ljus, med liten balkong. Juste renoverad.

Andra lägenheten var den första riktiga topplägenheten. Första våningen, nära Botaniska trädgården. Gammalt hus, två balkonger mot gatan. Ägaren pratade perfekt engelska – jag trodde han var engelsman, men han hade arbetat i London. Berättade hur ha brukade stå på balkongen och titta på människor som gick förbi. Var många som passerade. Tre rum och kök.

Tredje lägenheten var med Dolores. Tredje våningen med hiss, i centrum. OK, men dyr. Liten balkong mot gågata, marknadsgata

Fjärde lägenheten ytterligare en, i utkanten av horkvarteret.Men lite mer utanför. Tyvärr inte den riktiga lägenheten, utan lägenheten under. Hyfsat pris, men liten liten balkong.

Femte lägenheten. Well, thats it. Takvåning, hissen gick till våningen under. Nyrenoverad lägenhet, men tyvärr på det där IKEA-aktiga sättet som de renoverar lägenheter här. Men den hade en underbarr terrass, kanske 3X2 meter. Eller 2X1.5. Men som mina hemma. Med utsikt över taken. Och framförallt i la Seu. Och det är i la Seu jag vill bo. Och jag tror attt jag ät beredd att betala för det.

Lämna en kommentar

Filed under Uncategorized

Dagens fångst

Dagens personliga mäklare hette Dolores och kunde ingen engelska. Hon hade dock med sig dotter, som läste medicin första året och pratade ganska dålig engelska. Man undrar ju, spelar inte ungarna dataspel.

Jag tror inte att någon av lägenheterna Dolores visade uppfyllde mina två krav: Det ska finnas hiss samt balkong. Men det var bra lägenhetern annars.

Den första låg på Calle Jordana. Sött litet hus. Tre trappor utan hiss, samt dessutom loft i lägenheten. Charmigt och välgjort, och förmodligen dagens bästa läge. Och det var ganska gåvänliga trapport

Andra lägenheten låg på Calle Quart, precis utanför Stadsmuren. Stor, renuveringsbehv, fin standard annars med stuck och tunga trädörra, men ingen balkong. Bara ”terras” i form av utgång till bottennivån i två lufttrummor om ca 3X4 meter. Och sex våningar högt.

Tredje lägenheten var tre stora trappor utan hiss, precis bakom Plaza Ayutameno. Jättefin loft, med övervåningen heelt utbyggs. Liten balkong. Fömodligen bra uthyrningsvärde

Fjärde lägenheten var en sunkig lägenhet i Russafa. Hiss, men inggen balkong. Hyrdes ut som AirBnB, vilket fick mig att bli skeåtisk till det.

Femtte lägenheten var lite slarvigt renoverad i tr utan hiss i Russafa. Russafa är klat överprissatt.

Sjätte lägenheten var en dröm. Etagelägenhet, höggst upp vid Mercat- Tre trappor utan hiss.. men en liten balkong, och en sttor terrass. Ingen annan bodde i huset. Andra våningen hade köpt den som investering, och första våningen ägdes av en tant, som kom dit två gånger om året för att titta på en procession. Väldigt fin, men också dyr.

Så hittills är det lägenheten i utkanten av horkvarteren som jag gillar bäst. Den är visserligen tre trappor utan hiss. Och lägenheten på Calle Jordana. Också tre trappor utan hiss

Lämna en kommentar

Filed under Uncategorized

Valencia, Valencia, so good that they named you twice

Det är något med Valencia, som jag inte riktigt kan sätta fingret på.

OK. Jag har varit i Valencia i ungefär tre dagar, och tillbringat största delen av den tiden i Ciutat Vella som kanske inte är den fattigaste delen av stan. Men inte heller den rikaste.

Min första än än så länge bestående känsla är att Valencia är sig selv nokk. För det första är det ingen turiststad. Avsaknaden är turism är markant, även för att vara off-season. Samtidigt är stan full av saker som skulle kunna vara turistiga, men som är där för valencianerna själva. Julmarknader med keramik och smycken, restauranger i överflöd, traditionella danser. Och kanske sammanlagt tio turister i sikte.

Inte heller är kulturen eller modet eller atmosfären eller whatever uttåtblickande. Hipster finns inte här.

Vad som finns är gamla och medelålders människor. Par. Tanter i par, som stöttar varandra och går på restaurant. Farbröder, som dricker öl. Och barnfamiljer. Barnfamiljer.

På en och samma gång ärr Valencia mer storstad än Stockholm, men samtidigt mer bonnigt. Det har majestatiska hus. En barrio påminner mycket om 16 arr i Paris, samma burgenhet, med priser därefter. Några hundra meter därifrån finns förfallna tvåvåningshus Ett Islington waiting to happen.

Och samtidigt bonnigare på något sätt. Lugnare. Inte lika mycket ansträngs avspändhet. Inte hipster. Inte hipster alls.

Det finns en slags småförnöjd småborglighet över stan. Självgodhet låter så negativt.

Lämna en kommentar

Filed under Uncategorized

Looking for flats in all the right places. Part 2 20/12

Dagen började kl 10 med en vsning av en hörnlägenheet vid Plaza Escola Pias. Den fromma skolans torg typ. Enda problemet med lägenheten var att den låg tre trappor upp utan hiss. Men den var billig. 75000 euro. Förmodligen för att den låg tre trappor upp utan hiss. Och hade renoveringsbehov.

samt att den låg i utkanten av hordistriktet. Upplyste mäklaren mig om, när jag frågade om det var ett bra område. Med tanke på att han inte kunde engelska krävde det en hel del mimik för att få fram budskapet. Men han hävdade att hororna hade flyttat på sig, eftersom styrelsen hade slagit till mot dem. Typ 100 meter. Han pekade ut på kartan vad som var gamla hordistriktet, och var nya hordistriktet låg. Det hade ju aldrig en svensk mäklare gjort. De skulle gladeligen sålt en lägenhet på Malmskillnadsgatan.

Kl 10 på morgonen är ju inte så många flickor ute (men jag såg två på nya horgatan). Så jag gick dit 7 på kvällen. Då såg jag ettt polisingripande modell medelstort. Två polisbilar, typ 8 poliser, och en man mot väggen. Jag tänkte ”Men det är ju bra att de ingriper i varje fall”. Så jag tänkte, jag testar en gång till, och gick dit i dag – söndag – runt 3-tiden på efftermiddagen, och det var riktigt, riktigt obehagligt. Bara jag, horor, hallickar och kunder.

Och två gator bort var allt normalt.

Andra lägenheten ägdes av en slemmig karl, som hyrde ut den till studenter. Klampade in på deras rum. Ville ha 93, men bara 60 på kontraktet.

3:3 lägenheten låg i Olivereta, vid floden. Helt ordinär, men ganska ljus och lhalvfräsch. Liten balkon. 75.000. Den som känns bäst hittills, pga bobar och hyfsat läge.

Den som visade lägenheten var uppvuxen där, hennes mamma hade mpst flytta hemifrån. Hon kände grannarna i huset. Flera hade vuxitt upp där, och tagit över sina föräldras lägenhet. Det bådar gott-

Lämna en kommentar

Filed under Uncategorized

Looking for flats in all the wrong places. Or right. Part 1. 19 dec

OK. Första dagen i Valencia. Har bestämt mig efter gårdagkvällen och morgonen att det är i Ciutat Vella jag vll bo. Nattlivet. Och ljuset över marmortorgen på morgonen.

Kl 10 möte med mäklare ungefär vid stationen. Hittade fem lägenheter vi ska titta på nästa veckan. Jag frågade om man behövde batala skatt om man hyrde ut ”Well, Yes. You should. But”

Gick till första visningen. Passerade trevligt kinesiskt område typ väster om stationen. Jag har inte koll på väderstrecken här. Sedan genom Russafa. Det närmsta Söder de har hät. Trevligt, men lite överprissatt.

Första lägenheten i Alghiros (är inte det en stad på Sardinen. Whaddevver). Området som typ Fredhäll? Eller Gärdet? Åtminstone avstådsmässig. Boendemässigt kanske som sumpan. Det är svårt. Även de områden som ligger lägre ut, och där husen ser tråkiga och nya ut, är som Sumpan och Solna. Lite folkliv.

Lägenheten låg på femte våningen, med en stor balkong längs med sovrum och vardagsrum. Gammalt men fint kök. Kakelväggar och marmorbänk. Badrummet hyfsat. Kök och ett sovrum vätte mot en ganska stor innergård.

Enda minuset var att de eldade doftljus. Undrar vad de försökte dölja. Uthyrd till kvinna med liten hund för 380 euro i månaden. Priset 75 k euro.

Lägenhet 2 låg i Olivereta vid den gamla floden. Utsikt mot floden från två rum med liten balkong. Utsikt söderut över hustak från två rum. Fin lägenhet, men totalt renoveringsbehov, även med mina mått. Kallt i den del som inte vätte mot Söder.

87500. Hade inte fått den såld till det priset i höstas.

Sedan bilfärd mot universitetsdelen av staden. Nybyggt, och ganska dyrt pga uthyrningsbart. Lägenheten var bottenvåning, nära gatan och hyrdes av studenter. Haschrök, obäddade sängar och disk

Nästa lägenhet i närheten. Femte våningen. Platsbyggda möbler från femtio- sextiotalet. Fantastisk utsikt över stan från ena hållet. Andra hållet liten inergård/lufttrumma.

68000, och då hade de en spej´kkulant, men osäker om han skulle få banklån.

Sista lägenheten nyrenoverad, smakfullt i gammal stil. Riktigt snyggt. Takbjälkar. Lite balkong mot gatan. En trappa upp. Baksidan fri utsikt
Calle Tobenar 9. 93000. Eller 89000. Eller något. Lägenheten snygg, läget OK.

Lämna en kommentar

Filed under Uncategorized